Vem är jag?!
Det är inte första gången jag funderar på vem jag egentligen är, vad jag vill med mitt liv. Vem jag vill vara?! Jag kan inte säga att jag har svaret på den frågan, men jag vet att jag inte kan traska vidare i gamla spår, jag måste nöta in nya mönster, nya tankar i mitt huvud. hur ska man kunna utvecklas om man enbart går samma väg, gör samma saker och lever ett liv som känns som att det tillhör någon annan.
Stegen ändrar riktning.
Idag sker något stort, något som ändrar en del val jag gjort den senaste tiden. Kommer bli svettigt framöver, men oj vad jag växt de senaste månaderna, som person, som människa. Aldrig trodde jag att detta skulle hända. Många nya dörrar öppnas, bara man vågar tro på sig själv.
Äntligen kommit in i pysselandan igen och stickningen har åkt fram, knåpat ihop två pannband och är inne på det tredje. Ska även sticka ett kuddfodral, känn på den. Älskar att ha något att göra med händerna när rumpan landat i soffan på kvällskvisten.
Äntligen kommit in i pysselandan igen och stickningen har åkt fram, knåpat ihop två pannband och är inne på det tredje. Ska även sticka ett kuddfodral, känn på den. Älskar att ha något att göra med händerna när rumpan landat i soffan på kvällskvisten.
Väx med rädslan.
Den onda klumpen i magen, ångesten som sätter sig som en stor fet klump i halsen - Been there, done that.
Varför är vi rädda för det vi inte vet något om?! Varför är vi rädda för saker vi inte kan styra över (Vi = Jag)? Jag sätter ner foten nu, för att utvecklas måste man våga gå emot rädslan, lära sig av rädslan. Dagens utmaning är att säga det man tycker, nu menar jag inte skrika rakt ut utan eftertanke, nej säg emot om någon gör fel, säg vad du tycker. Låt inte någon sätta sig på dig eller göra sig rolig på din bekostnad. Våga stå upp för dig själv och den lilla flickan i din kropp, hon som annars är tyst. Det ska jag göra, idag ska jag säga vad jag tycker och tänker, inget är viktigare än jag.
Varför är vi rädda för det vi inte vet något om?! Varför är vi rädda för saker vi inte kan styra över (Vi = Jag)? Jag sätter ner foten nu, för att utvecklas måste man våga gå emot rädslan, lära sig av rädslan. Dagens utmaning är att säga det man tycker, nu menar jag inte skrika rakt ut utan eftertanke, nej säg emot om någon gör fel, säg vad du tycker. Låt inte någon sätta sig på dig eller göra sig rolig på din bekostnad. Våga stå upp för dig själv och den lilla flickan i din kropp, hon som annars är tyst. Det ska jag göra, idag ska jag säga vad jag tycker och tänker, inget är viktigare än jag.
Svartvitt.
För att skapa ljuv musik kan man inte bara spela på de vita tangenterna...
Magiskt.
Är det så att saker händer när man är redo?! Att de är först då man ser saker. Befinner mig mitt i något som inte kan beskrivas som annat än magisk. Funderar mycket kring allting i mitt liv just nu, men tror att jag ser det med nya, öppna ögon. Jag behöver inte längre blunda, jag vågar titta och se rakt på de saker, som tidigare skrämt mig.
